Vändningsförsöket igår gick väldigt bra eftersom det lyckades. Jag fick ligga uppkopplad med ctg i ca 40 minuter först, sen kom det en läkare och kände på magen och gjorde ultraljud. Såg inte mycket alls på ultraljudet eftersom bebis är så stor nu, men åt fel håll låg han minsann. Efter det fick jag medicin in i armen och så fällde de bak sängen så allt blod rann ner i huvudet. Några sekunder efter medicinen var insprutad började den göra sitt. Hjärtat rusade, jag fick svårt att andas och det kändes som jag blev genomsvett. Samtidigt bad hon mig att andas ordentligt och så drog hon igång med att ta ett rejält grepp runt hela magen. Hon tog en hand runt rumpan och en runt huvudet, sen tryckte hon runt honom. Vi hade tur att bebisen var sammasbetsvillig och hjälpte till med att ta en kullerbytta. Eftersom han var det tog hela försöket bara ca 2 minuter eftersom hon aldrig behövde ta något nytt grepp. Läkaren höll kvar honom i den positionen och så blev jag uppfälld igen. Den stunden som hon tryckte på magen var väldigt obehaglig och det gjorde ont längst ner i magen, kändes som något fastande där lite. Tur det gick över så fort! När jag märkte att det började göra ont ville jag bara hålla andan, men jag blundade och tog djupa andetag och sen var det klart. Jag fick ligga kvar uppkopplad efter det för att medicinen skulle gå ur mig och för att övervaka så att bebis inte tog illa upp av att bli vänd. Hjärtat tickade på fint efteråt, så efter ytterliggare en timme fick vi åka hemåt.