Igår var jag ute och gick med barnen hela förmiddagen. Travis postade sina kalasinbjudningar själv och så gick vi förbi affären och handlade. På hemvägen stannade vi till hos min mormor och morfar och blev bjudna på fika. Sen hade den dagen gått förbi och Mattias kom hem en stund efter att vi kommit hem. Colin sov gott i vagnen, men han lyckas alltid vakna när man går in och handlar i affären. Jag vet inte om det är för att det blir varmt han vaknar till, men han somnade om när vi började gå igen som tur var. Det är nämligen inte så himla kul att ligga ner i vagnen vaken minsann. Det är en bestämd liten herre som gärna vill sitta upp fast han inte riktigt kan det än. Han kan hålla balansen en stund, men sen välter han platt fall haha.

 

På eftermiddagen lagade jag lite mat och det blev pasta och kycklingröra som uppladdning inför kvällens innebandymatch. Återigen så får vi åka och spela utan flera spelare som är skadade och det är så jäkla tråkigt att aldrig få spela med fullt mannskap. I målet hade vi även en utespelare så det är tyvärr inte de bästa förutsättningarna. Trots det gick det ändå bra till en början, men i mitten av första perioden fick Jennifer en smäll mot huvudet och orkade inte spela mer. Jag fick gå ner på hennes centerpostition och så spelade hon forward resten av perioden. I pausen gick hon och spydde och sen fick hon inte spela mer utan blev hemskjutsad. Efter ett läkarbesök idag löd domen hjärnskakning! Jädra unge som fortsätter spela alltså. Jag fick en tackling i första perioden som gjorde att axlen hoppade ur led och sen tillbaka igen. Hade känningar av det hela matchen och i slutet av sista perioden fick jag en tackling igen bakifrån som jag inte var brededd på och då hoppade axeln ur led igen, men denna gången hoppade den inte tillbaka. Den smärtan är obeskrivlig vill jag lova. Ambulans blev tillkallad och vi väntade och väntade. Jag började få smått panik för jag kände hur den behövde knäckas tillbaka, så tillsist la jag mig på ett bord och så hjälpte de mig att dra i armen och tillsist klickade den tillbaka med ett knak. Fy fan så gutt! Stoppade i mig två värktabletter och så ringde vi och stoppade ambulansen. De hade inte ens åkt så det var en jäkla tur att vi kunde dra tillbaka den själva. Väl hemma fick Mattias hjälpa mig att duscha för jag vågade inte göra några hastiga rörelser. Har sovit som en kratta inatt, men Mattias är hemma och hjälper mig idag. Har inte vågar lyfta Colin än utan ska försöka vila axeln under dagen. Matchen gick såklart åt skogen och vi gav upp någonstans under mitten av matchen. Nu är jag trött på all skit vi får stå ut med...

 

 

 

Bild från söndagens promenad. Vi var i lekparken och lekte sen stanna vi till hos mormor på hemvägen :)