Vecka 33

Barnet:
Fostret ökar snabbt i vikt och väger nu cirka 2 kilo. Längden är ungefär 45 centimeter. Om barnet skulle födas nu kan det under ett par veckors tid behöva lite andningshjälp, extra värme och hjälp att få i sig tillräckligt med näring för att må bra.

Det finns gott om fostervatten, vanligtvis nästan en liter. Vattnet gör att fostret kan röra sig fritt och att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet har ingen färg men är lite grumligt och har en doft som påminner lite om hav och tång. Fostret uppfattar ljus och mörker, natt och dag.

 

Mamman:
Ditt magmått som barnmorskan kontrollerar varierar något beroende på barnets storlek, fostervattenmängden och hur barnet ligger i livmodern. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dagen.

 

Egna tankar:
Det märks att bebis börjar bli stor i magen och tar plats. Jag ska verkligen inte klaga över mitt måeende denna graviditet, men när man skriver ner sina egna tankar då hakar man oftast upp sig på det lilla som är lite avvikande. Som för tillfället, som jag nämt innan, är fötterna största problemet tillsammans med ryggen. Jag kan inte sitta för länge pga av ryggen, jag kan inte stå för länge pga av fötterna och jag kan inte ligga för länge för jag får ont i ryggen. Så ja det blir en kombination av allt för att man ska orka med. Borde egentligen använda ett par ordentliga och rejäla skor, så får se om jag kan komma iväg och köpa ett par sköna gympaskor i helgen. Jag känner även ett tryck nedåt som jag aldrig kände med Travis, det trycker liksom nedåt så fort jag är uppe och går. Väldigt obehagligt ibland, speciellt eftersom blåsan blir så påverkad av det. Springer på toa ungefär 20 gånger om dagen, och då skojar jag inte haha. Det är hemskt! Jag vet faktiskt inte mitt magmått, men jag ska till barnmorskan på torsdag igen så då lär vi kolla det. Sist med Travis hade jag en egen journal som jag tog med hem, men denna gång anteckar hon allt där så jag har ingen aning om mina mått eller hjärtljuden. Sist la jag mitt sf-mått på minnet och jämförde med Travis i samma vecka, och då var tydligen magen 1 cm mindre denna gång. Det kan jag dock inte tro utan bebis måste ha passat på att krupit långt in i ryggen, för magen känns gigantisk nu mot sist. Funderar också på att graviditeten redan snart är över, så jag ska försöka njuta av sista veckorna med mysmagen :)

 

 

 






Kommentarer

Kom ihåg






Trackback