Respekt

Söndag igen. Om helgerna kunde få gå lite långsammare någon gång, det hade uppskattats. I fredags spelade vi som sagt match, mötte serieledarna och förlorade med 11-1. Bättre än sist då det blev 12-0 haha ;) Nä det var inte mycket att orda om, men de ledde dock bara med ett par mål långt in i matchen, men i andra perioden händer det alltid något hos oss, vi spelar jämt skitdåligt. Mattias var också iväg och spelade så jag hade tänkt sätta mig framför tvn och titta på lite missade avsnitt från veckans serier när jag kom hem.

Kvällen fick dock andra vändningar. Vår inneboende kom hem halv elva på kvällen och som vanligt smäller hon igen ytterdörren, dunsar upp för trappan och går direkt till sitt sovrum och börjar smälla med saker. Såhär gör hon varenda kväll, och oftast vaknar Travis eftersom hans rum ligger under. Igår fick jag nog efter månader av detta. Jag tog mod till mig och ringde och och sa snällt att jag skulle uppskatta väldigt mycket om hon kunde vara tystare om kvällarna, speciellt när hon kommer hem så sent. Får till svar att vi får köpa henne en ny ytterdörr för den kan man minsann inte stänga ordentligt, och att Travis fick byta rum för det var inte hennes problem att bry sig om det. Alltså herregud? Där försökte jag säga emot och sa att hon behöver faktiskt inte vara och smälla med saker så sent, men hon sa att hon gick i rummet. Jo tjena, igår lät det som Travis ramlade ur sin säng med ett duns, men i själva verket var det hon.

Skulle fortsätta med att säga att det är vårt hus och vi ska inte behöva flytta han från hans rum för att hon inte kan vara tyst men då sa tanta hejdå och klickade mig i örat. Har ni hört på maken? Jag har dragit mig för att ringa eftersom jag respekterar äldre och har väldigt svårt att säga till om saker, men när Travis var ledsen, rädd och grät hysteriskt igår i nästan en halvtimme så kände jag bara att jag var tvungen. Det tog evigheter innan han somnade om också även att han fick flytta till vårt rum. Sen beter hon sig sådär, finner inga ord för det och såhär kan vi inte ha det så nu hoppas jag verkligen hon skärper till sig för annars kan vi inte ha kvar henne. Hade inte brytt mig om det var mig det handlade om men nu handlar det om ett litet barn som inte kan sova pga av henne. Och hon verkar bara skita i det, för hon hör att Travis är ledsen men ändå fortsätter hon ha andra världskriget på övervåningen. 

Ja gud nog om det. Igår satt jag i sekretariatet på en innebandymatch. På kvällen lagade vi god mat och tände ljus och hade det mysigt. Kvällen avslutades med film, chips och dipp. Idag var det min sovmorgon och den har jag njutit av. Nu ska jag hoppa in i duschen och hoppas jag piggnar till lite. Känner mig lite sådär och likaså Travis. Får se om vi piggnar till och kan åka och titta när Mattias spelar match i eftermiddag :)










Kommentarer

Kom ihåg






Trackback