Tråkigt det är när verkligen inget fungerar på planen. Jag känner fortfarande av alla sjukdomar, man orkar liksom inte springa på 100 %. Besviken på min insats ikväll, känner att man kunde gjort så mycket mer. Menmen... Inget att göra åt nu. Får hoppas på bättring till nästa vecka då det är hemmamatch igen. Vore ju bra om man orkade springa lite mer då också!

Nu ska jag mysa ner mig i sängen med Mattias och titta på gladiatorerna :)