Har alltid haft små bröst och det är inget jag har brytt mig om eller lagt energi på innan. Har hellre små än stora för jag tycker det är mycket snyggare och mer praktiskt framförallt. Sen blev jag gravid, fick stora boobies som gav mig bristningar. Ammade i nästan 6 månader, och när jag slutade gick dom från c-kupa till obefintliga på knappt en vecka. Och där står jag idag. Hittar ingen bh som passar. Hittar jag en kupstorlek som sitter bra är den för liten runt om. Provar jag samma bh fast med större omfång blir kupan större även att kupstorleken är likadana. Blir fasiken galen på detta. Har inte en enda bh som passar mig. Varför ska det bli såhär bara för man fått barn hmmmm.

Skulle allra helst vilja göra något åt det nu på en gång, men det får vänta tills jag förhoppningsvis fått ett barn till. För det vill jag gärna ha såfort skolan är klar :) Gärna innan det hehe, men skolan går först just nu. Hade aldrig ens tänkt tanken om operation innan jag fick barn, jag var nöjd med mig själv som jag var. Men nu efter jag fått barn har tankegångarna ändrats. Det kostar ju en hel del, men det är något som jag ska ta mig råd till. För mig egen skull, för mig själv. Mattias skiter i vilket, men jag mår inte bra över det, och då tänker jag också göra något åt det än att gnälla om det varje kväll. Vågar inte göra de innan jag fått ett barn till för då kanske man får göra om det direkt när man fått barn igen och det känns ganska onödigt. Tyck vad ni vill om detta, vet att det är en känsligt ämne. Jag har iallafall ändrat min egen ståndpunkt i detta. Hade inget emot det innan, men ville aldrig göra det själv. Men nu tänker jag göra det någon gång... Sa till mamma att jag önskade mig det i 22års present i oktober, men det lät ganska kört höhö! ;)

 

 

 

Gravid och lite former på kroppen, saknar de :)