Vändningsförsöket igår gick väldigt bra eftersom det lyckades. Jag fick ligga uppkopplad med ctg i ca 40 minuter först, sen kom det en läkare och kände på magen och gjorde ultraljud. Såg inte mycket alls på ultraljudet eftersom bebis är så stor nu, men åt fel håll låg han minsann. Efter det fick jag medicin in i armen och så fällde de bak sängen så allt blod rann ner i huvudet. Några sekunder efter medicinen var insprutad började den göra sitt. Hjärtat rusade, jag fick svårt att andas och det kändes som jag blev genomsvett. Samtidigt bad hon mig att andas ordentligt och så drog hon igång med att ta ett rejält grepp runt hela magen. Hon tog en hand runt rumpan och en runt huvudet, sen tryckte hon runt honom. Vi hade tur att bebisen var sammasbetsvillig och hjälpte till med att ta en kullerbytta. Eftersom han var det tog hela försöket bara ca 2 minuter eftersom hon aldrig behövde ta något nytt grepp. Läkaren höll kvar honom i den positionen och så blev jag uppfälld igen. Den stunden som hon tryckte på magen var väldigt obehaglig och det gjorde ont längst ner i magen, kändes som något fastande där lite. Tur det gick över så fort! När jag märkte att det började göra ont ville jag bara hålla andan, men jag blundade och tog djupa andetag och sen var det klart. Jag fick ligga kvar uppkopplad efter det för att medicinen skulle gå ur mig och för att övervaka så att bebis inte tog illa upp av att bli vänd. Hjärtat tickade på fint efteråt, så efter ytterliggare en timme fick vi åka hemåt. 

Domen hos barnmorskan idag blev som jag egentligen redan visste, bebis ligger fortfarande fel. Vi fick en tid för vändningsförsök redan imorgon, så imorgonbitti bär det av till förlossningen. Känns lite sådär men vi hade inte så mycket rum att spela på eftersom man måste göra det innan 36 fulla veckor, och där är vi på söndag. Jag är lite nervös faktiskt, men jag hoppas det kommer gå bra och att bebisen är samarbetsvillig. 

 

Bebis:
Fostret väger ungefär 2,4 kilo. Det har blivit knappt 47 centimeter långt och har oftast lagt sig med huvudet nedåt. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen.

Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare, mindre genomskinlig och börjar räta ut sig. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett.

 

Mamma:
Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma! Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen. Hos en del kvinnor kan det ge smärta över revbenen. Avlasta genom att sträcka på dig ofta.

Du kan ha ökat mellan cirka 11 och 13 kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp vilket kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande kan du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Nu står magen som högst, för att snart sjunka ner lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Prata mycket med din partner så att han eller hon förstår vad du går igenom.

 

 

Egna tankar:
Hörni bättre sent än aldrig med info angående vecka 35. Har äntligen fått fram kamerasladden nu när röran börjar styras upp litegrann. I måndags gick vi ju redan in i vecka 36. Det närmar sig förlossning med stormsteg. Jag har börjat fundera lite på bb-väskan. Jag minns knappt vad jag packade sist med Travis, men hade med väldigt mycket onödigt så ska försöka ha med en bantad version. Kommer forhoppningsvis inte ligga kvar så länge, utan som sist ungefär då Travis kom på måndagsmorgonen och vi åkte hem på onsdagförmiddag. Det var precis lagom! Jag tänker iaf att jag ska packa ner (till mig själv) sköna kläder och underkläder, toalettsaker, amningsinlägg, tofflor, mvcjournal, surfplatta, kamera, lypsyl och någon form av energi. Till bebis har jag lagt ner tre ombyten, två pyjamaser, blöjor, napp, nagelfil, overall, mössa, filt och babynestet. Är det något jag glömt?

 

För övrigt har jag mått lite sådär på senaste tiden. Det är mest renoveringskaoset som har tärt på mitt humör och min ork. Sover inte tillräckligt och är väldigt slö och yr. Har också funderat väldigt mycket över bebis position i magen, tyvärr känns det som han fortfarande ligger åt fel håll. Har inte märkt av att magen känns annorlunda, och jag tycker mig känns huvud kring naveln. Domen får vi imorgon då vi ska på besök hos barnmorskan. Mattias ska också följa med imorgon så får vi ta det därifrån sen. Håll tummarna för att han lagt sig rätt :) Jag sover väldigt dåligt pga av att det är svårt att hitta ett skönt sovsätt, ryggen och axlarna värker och ja det börjar bli allmänt tungt. Jag har gått upp 13 kilo nu, så jag hoppas det inte drar iväg mycket mer för varken ryggen eller mina stackars fötter och vader orkar med det. De ser ut som två stubbar haha, fyllda med vätska. 

 

 

Hej!

Igår gick vi in i vecka 35. Ska uppdatera med en magbild, men det är kaos här hemma så har ingen aning om vart sladden är för tillfället. Gud vad jag vill att allt ska bli klart nu. Gör inget annat än att städa och plocka känns det som. Blöö så trist! Vill ha ordning och reda på alla saker. Efter helgen hoppas jag att det har ordnat upp sig litegrann. 

Tiden går hörni :) Jag skrev att jag skulle till barnmorskan i förra inlägget. Nu har jag fått svar på varför jag känner ett ständigt tryck nedåt, bebis har valt att lagt sig i säte, alltså med rumpan neråt istället för huvudet. Så hans huvud ligger uppe under mina revben, och den ställningen är allt annat än bekväm. Den envisa lilla ungen ca två veckor på sig att vända sig rätt av sig själv, annars får vi åka in på vändningsförsök. Känner att jag vill ge det en chans eftersom jag vill helst ha en normal förlossning. I vissa fall leder ju vändning till akut kejsarsnitt, vilket jag verkligen inte hoppas för då har jag hellre ett planerat men det får bli så. I bästa fall vänder sig bebis rätt vid vändningen, annars får vi ett planerat snitt. Inte vad jag önskar såklart, men vi får ta det som det kommer helt enkelt. Det är ett litet tag kvar än så har vi tur så har bebisen fattat hur kan ska ligga med huvudet tills dess :) Det hoppas vi på! Annars såg allt bra ut och barnmorskan tyckte det var dags att packa bbväskan. Får snart börja fundera på det kanske :) Minns knappt vad jag packade sist, men en hel del saker blev det. Kläder och sånt tar en himla plats i väskan.

Barnet:
Fostret ökar snabbt i vikt och väger nu cirka 2 kilo. Längden är ungefär 45 centimeter. Om barnet skulle födas nu kan det under ett par veckors tid behöva lite andningshjälp, extra värme och hjälp att få i sig tillräckligt med näring för att må bra.

Det finns gott om fostervatten, vanligtvis nästan en liter. Vattnet gör att fostret kan röra sig fritt och att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet har ingen färg men är lite grumligt och har en doft som påminner lite om hav och tång. Fostret uppfattar ljus och mörker, natt och dag.

 

Mamman:
Ditt magmått som barnmorskan kontrollerar varierar något beroende på barnets storlek, fostervattenmängden och hur barnet ligger i livmodern. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dagen.

 

Egna tankar:
Det märks att bebis börjar bli stor i magen och tar plats. Jag ska verkligen inte klaga över mitt måeende denna graviditet, men när man skriver ner sina egna tankar då hakar man oftast upp sig på det lilla som är lite avvikande. Som för tillfället, som jag nämt innan, är fötterna största problemet tillsammans med ryggen. Jag kan inte sitta för länge pga av ryggen, jag kan inte stå för länge pga av fötterna och jag kan inte ligga för länge för jag får ont i ryggen. Så ja det blir en kombination av allt för att man ska orka med. Borde egentligen använda ett par ordentliga och rejäla skor, så får se om jag kan komma iväg och köpa ett par sköna gympaskor i helgen. Jag känner även ett tryck nedåt som jag aldrig kände med Travis, det trycker liksom nedåt så fort jag är uppe och går. Väldigt obehagligt ibland, speciellt eftersom blåsan blir så påverkad av det. Springer på toa ungefär 20 gånger om dagen, och då skojar jag inte haha. Det är hemskt! Jag vet faktiskt inte mitt magmått, men jag ska till barnmorskan på torsdag igen så då lär vi kolla det. Sist med Travis hade jag en egen journal som jag tog med hem, men denna gång anteckar hon allt där så jag har ingen aning om mina mått eller hjärtljuden. Sist la jag mitt sf-mått på minnet och jämförde med Travis i samma vecka, och då var tydligen magen 1 cm mindre denna gång. Det kan jag dock inte tro utan bebis måste ha passat på att krupit långt in i ryggen, för magen känns gigantisk nu mot sist. Funderar också på att graviditeten redan snart är över, så jag ska försöka njuta av sista veckorna med mysmagen :)

 

 

Helgen är förbi och en ny vecka är igång. I fredags åkte Mattias och jag till Kalmar direkt efter jobbet. Jag fixade mina fransar och så handlade vi en garderob till barnrummet och lite annat smått och gott :) Kom hem sent så det blev godnatt direkt. I lördags fick jag lite sovmorgon, till klockan åtta iaf för sen åkte Mattias och jobbade en stund. Det var skönt att få ligga kvar en stund i sängen, det behövde min kropp. Travis och jag hängde på till Vetlanda och shoppade lite när vi hade gått upp ur sängen.