I lördags fick jag ta med Colin och åka in till akuten. Han var ledsen halva natten och vaknade på morgonen och bara grät och grät. Jag förstod ju att han hade ont någonstans och det visade sig vara en ordentlig öroninflammation. Så det är ju inte konstigt att han sovit dålig och varit ledsen. Vi fick ställa in helgens alla planer eftersom vi båda var och fortfarande är sjuka. Så vi har inte gjort mycket alls medans vi varit ensamma utan hållt oss hemma. Jag pallrade mig iväg på skridskoskola i söndags förmiddag med Travis fast jag mådde skit, sen borde jag ha bäddat ner mig resten av dagen. Men vad gör jag? Städar såklart haha. Suck på mig själv. Mattias kom hem sent på söndagen och det var så skönt att få hem honom. Vi somnade gott tillsammans och jag sov som en drottning hela natten hehe. Det var första natten som Colin sov bra igen och jag känner mig betydligt tryggare när jag har någon bredvid mig i sängen och då sover jag automatiskt bättre. 

 

Jag mådde tyvärr inte bättre för det när jag vaknade igår utan jag tog mig ner till läkaren som konstaterade att jag också hade öroninflammation men även bihåleinflammation. Inte undra på att man mår skit! Mattias har varit hemma och hjälpt mig, men imorgon ska han till jobbet igen. Nu käkar vi penicillin både Colin och jag och jag hoppas att det stannar där sen så det inte börjar om med de andra två i familjen. Det kan lätt bli så att sjukdomarna vandrar runt och man smittar varandra och så börjar det om igen. Vabruari har verkligen fått en ny innebörd för oss denna gång haha. Jag som har match på fredag också. Frågan är om man hinner bli frisk tills dess? Äter penicillin i åtta dagar till och det stoppar en ju inte från att träna men har man fortfarande en infektion i kroppen så kan det bli ännu värre om man tränar. Det vill jag helst inte utan jag vill ha bort skiten så man får känna sig pigg igen. Men jag har dessvärre svårt att säga nej till matcher.

 

 

 

Lilla plutten påväg till läkaren. Han har sån hosta och förkylning också. Måtte detta gå över nu!